Historik
Torekov till Väderön redan 1939!
Vi hörde rytkten att det tidigare har funnits en simtävling där man
simmade i mellan Torekov och Hallands Väderö. Vi har inte hittat någon
säker källa till denna informationen, men kanske vet du någon som var
med på den tiden!?!
Nils Gunnar Toremalm testade
sina krafter 1939!
Det var stor oro ute i Europa under hela 1930-talet ,som slutade med utbrottet av andra världskriget 1 September 1939. Detta år skulle i flera avseenden bli omtumlande även för mig själv.
Som 16-årig grabb måste man ju testa sina krafter.
Vid den åldern tycker man att ingenting är omöjligt.
Tanken på en längre cykelfärd än den jag tidigare gjort till Oslo dök upp och jag lyckades övertala min klasskamrat Åke Johnsson från Margaretetorp att följa med på en cykeltur till Tyskland. Visserligen dök det ständigt upp politiska orosmoln över hela Europa men ingen kunde mitt under denna sköna sommar ana att ett nytt världskrig stod för dörren. Efter att ha övertalat våra föräldrar om nyttan att förkovra sig i tyska språket var det omöjligt att stoppa våra planer. Vi fick med oss en tredje reskamrat från scoutkåren i Ängelholm. Lite slantar hade vi sparat ihop
genom sommararbete och reskassan späddes på av
välvilliga föräldrar. Utrustning med tält, sovsäckar och dignande packfickor, kartor och en förteckning överJugendherbergen hade införskaffats och så var vi beredda att ge oss av. Pass behövdes ej. Jag vill minnas att det räckte med ett Nordiskt resekort samt ett tyskt "Ausweiss". Avresedagen var en måndag i början av Augusti. Söndagen före var ovanligt varm och solig.
Nog skulle det vara skönt med ett riktigt långbad på klippan kallad ”Näset” vid hamnen i Torekov.Jag hoppade i och simmade allt längre och längre ut i sundet så varför inte sätta kurs mot Hallands Väderö.
Jag hade inte hört att någon annan gjort den bedriften i varje fall inte utan följebåt..
Kanske kom utmaningen genom Sally Bauers simningar över Öresund och Engelska kanalen samt Jenny Kammersgaards dito från Gedser till Warnemünde.
Jag hade ju inte röjt mina planer i förväg och således inte tänkt på behovet av en följebåt. Dumdristigt naturligtvis men pojkaktigt. Jag tog sikte på södra delan av ön men märkte mittsunds att jag måste ändra kurs på grund av en norrgående ström i riktning mot Laholmsbukten. Jag fick i stället simma söderut i riktning mot Vinga Skär tills strömmen mattades och jag kunde nå land innanför Vrenen en klippa nära stranden. Tiden började bli knapp med tanke på cykelturen. Jag sprang på klipporna och sandstranden till turistbåtarnas tilläggsplats vid Sandhamn. Jag fick en gratistur tillbaka med en av turistbåtarna. Iförd endast badbyxor fick jag förklara för besättningen om mitt äventyrliga förehavande.
Hemma berättade jag endast att jag badat och solat hela eftermiddagen. Cykeln stod redan färdigpackad och så bar det i väg till Margretetorp där vi provlåg vårt tält i Åkes trädgård. På måndagsförmiddagen hämtade vi upp vår färdkamrat i Ängelholm och begav oss till färjan i Landskrona. Därefter började äventyret på riktigt.
